LIVETS BRO

var dag på livets bro

där står vi

ser nedåt med slutna ögon

vatten täckt av isen blir osynligt

att gå igenom isen och möta vattnet 

innebär livsfara 

vårfloden spränger fram

drar med sig allt

kentauren galopperar upphetsat bredvid

vill hinna ikapp och förbi 

han tror det spelar roll 

sommarens betraktande vatten

under valvbroar byggda av människor 

alla glömt

den eviga historien

till slut silas vattnet mörkt av jord och döda löv

de runda stenarna i vattnet viskar till den som lyssnar – 

livsfara

inte lyssna 

på evigheten